Läsning
Berättelser
Artiklar om Branteviks historia och byliv. Sammandrag med länk till fulltext på brantevik.se.
Översikt
Branteviks historia
1700–1900
Brantevik är Österlenkustens yngsta fiskeläge och börjar omtalas i mitten på 1700-talet. De yngsta från omkringliggande gårdar slog sig ned på den ”odugeliga sanden” och blev fiskare. Hur kom det sig att Brantevik år 1899 var den största hemmaorten för segelfart i Sverige?
Heraldik
Branteviks vapen
1979
Den 27 november 1979 godkände Riksarkivets heraldiska sektion Branteviks vapen: i rött fält ett ankare med stock i form av ett hällristningsskepp och röring som ett solhjul, omgivet av två uppåtriktade sillar — allt av guld.
Geologi
Vejakåsen
Förhistorisk tid – 1800-tal
På Södra Brantevik finns Vejakåsen, med böljeslagsmärken från kambrisk tid (488–542 miljoner år sedan). En kås var en uppdrags-, lastnings- och lossningsplats för mindre båtar — och här lossade vedjakterna sin last.
Hamn
Södra hamnen – Arbetshamnen
1818–2012
Den första kända handlingen kring Södra hamnen är från 1818, men hamnen byggdes först 1836 med stenfyllda träkistor och en gångbro av släta stenar. Den raserades 1904, återuppbyggdes som nödhjälpsarbete i början av 1930-talet och invigdes 1935. Det kommersiella fisket upphörde 2012.
Brantevik på 1950-talet
Två byar i en by
1750–1950-tal
Varför är det så mycket som finns dubbelt på Brantevik? Två hamnar. Två skolor. Två väderkvarnar. Förklaringen är bäcken, som förr utgjorde gräns mellan socknarna Östra Nöbbelöv och Simris — och därmed delade byn i två förvaltningar med olika skatteintäkter och samhällsservice.
Sekelskifte
Branteviks frivilliga brandkår
1899–1900
Vid sekelskiftet 1899/1900 utsåg municipalstyrelsen på Brantevik en brandchef. Men någon brandkår eller brandstation fanns inte — hur löste byborna brandförsvaret själva?
Berättelse
Marschalls förlisning 1905
november 1905
”En stormig höstnatt i november 1905 väcktes vi i mitt föräldrahem av en granne, som bad oss sätta ljus i fönstren ut till gatan. Det var en kolsvart natt. Ingen gatubelysning fanns.” Bengta Branges ögonvittnesberättelse från stormen 1905.
Fiskehamnens arkiv 1817–1985
Branteviks Norra Hamnlag
1817–1985
Norra Hamnlagets arkiv i sju diarier — kontrakt, protokoll, räkenskaper, reverser, skrivelser, stadgar och gåvor. Sammanställt av Eddie i december 1995 som en fortsättning på Min Hembygd. Skolläraren Håkan Persson och hustrun Hanna donerade medel till hamnens återuppbyggnad, och Ivar Brange ledde verksamheten under ett kvarts sekel som hamnlagets hittills ende hedersordförande.
Vandring genom byn — 14 platser
Upptäck Branteviks historia
Förhistorisk tid – idag
En guidad vandring i fjorton stopp (A–N) genom Branteviks historia — från Bäcken som delar samhället i norr och söder, förbi Sjöfartsmuseet Hoppet, kåsarna, hamnarna, möllorna och jakten Hoppet, ut till Grönet, gruvorna, Brantarör och bronsåldersgraven. Sammanställd av Gunilla Olsson vid Studiecirkeln för Branteviks Historia med Ivar Branges skrifter, Malte Mårtenssons Oplöjd Ostkustmark, Leif Carseruds Geologiska sevärdheter i Skåne och Andreas Oldebergs Die Ältere Metallzeit in Schweden som källor.
Sigurd Lewerentz & Sigfrid Ewald
Stadsplan för Branteviks municipalsamhälle 1929
1929
I september 1929 upprättade arkitekten Sigurd Lewerentz (Stockholm) tillsammans med stadsingenjören Sigfrid Ewald (Hälsingborg) förslag till stadsplan för Branteviks municipalsamhälle i Östra Nöbbelövs och Cimbris socknar. Planen fastställdes genom Kungl. Maj:ts brev den 6 december 1929 och reglerade kvarter, gator, allmänna platser och byggnadshöjder i byn.
Andra världskriget — Allan Lindbergs minnen
Beredskapsposteringen i Branteviks hamnar 1941
1940–1941
Under mars, april och maj 1941 låg en tio man stark kustpostering ur landstormskaptenen Henry Maynes lokalförsvarskompani förlagd i ett av husen på södra sidan av Branteviks hamn. Barberaren Allan Lindberg från Simrishamn var chef; bland manskapet fanns Gösta Andersson, Gunnar Järnhäll och skräddarmästaren Robert Broberg från Lunnarp. Här sköts varningseld mot ett tyskt plan över Löfshammar, och härifrån bevittnades i maj 1941 slagskeppet Bismarcks och kryssaren Prinz Eugens passage genom Bornholmsgattet.
Bidrag till Branteviksboken (opublicerat manuskript)
Den fjärde generationen — om Branteviks sjöfart
1810–1930
Ett kapitel ur det pågående bokprojektet ”Boken om Brantevik”, skrivet av dagens ägare till Ola Jönssons Hus på Östersjögatan 42. Från vrakekornas fraktseglation på 1810-talet, via Assuransföreningen Hoppet 1871 och Jöns Olsson & Ingar Jönsdotter på Nygård Norr (Simris 16:10), till Ola Jönssons jakter Två Bröder och Ida, skonerten Johannes, systerdottern Ellens familj — och sjöfartsepokens uppgång och fall speglad i det som farmor sparade på vinden.
Bjurling, Börjeson & Hornborg — Skånska sjöfartens historia
Branteviks flotta i skånsk sjöfartshistoria
1660–1915
Landsortens fartyg i Brantevik enligt Skånska sjöfartens historia: fartygsstatistik 1864–1899, N. Tufvessons rederi på 15–23 skutor, L. Nilssons flotta med Florida, Nyhamn och Aldebaran, O.M. Holms Nordstjärnan och Hermes, samt J. Anderbergs motorseglare Hanna och Örnen. Kompletterat med noter från Bjurlings ”Skånes utrikessjöfart 1160–1720” om Simrishamns hamn och Skånska Dagbladets årsbok 1973.
Nedtecknat av Gunilla Olsson (2011)
Dagny Jönssons fotomapp
1940-tal – 1971
Nio fotografier från Dagny och Evald Jönsson på Östersjögatan 44 — bunkerbygget på 1940-talet, Norra hamnens renovering 1969, Evalds Fiat L 35464 vid piren 1967, flaggstången rest 6 augusti 1971 och Olle Nordströms sista porträtt av Evald vid garnhänget samma vinter. Bilderna kom via ”Polis Persson” i Simrislund 2010 från Martin Modigs släkt.
Fotomapp — 28 fotografier
Bilder från 1930-talet (fotomapp IMG_0017)
1905 – 1990-tal
28 originalfotografier från Brantevik i en fotomapp märkt ”1930-tal IMG_0017”. Merparten svartvita från 1930-talet, plus två äldre bilder av Ellen Jönsson (omkr 1905 och 1927), skolskeppen Gladan och Falken på redden, en storm över pirarmen och en bild märkt Lars Engström och Johan Westerberg.